Känns som att balans kommer i olika former (kompromisser, uppoffringar, vana).
Har fått känna hur det är att ha allt på bordet, och ibland ingenting. Så för att förstå balans måste man ha gått i olika skor, tuffa som komfortabla, eller hur? 😇
Äntligen känns det som att jag börjar få pusselbitarna på plats, nu är det att ta tag i saker som gäller. Grovjobbet är tuffast men också det som gör att vi florerar. Bygga bra vanor, ta extrema drömmar med en nypa salt (man kan drömma hur långt som helst, finns inget slut typ haha).
SÖMN & KOST
Ärligt talat, vem har varit 100% all in på kost år in och år ut utan att ha dåliga vanor? Eller uppoffrat sömnen för att ha lite extra kul på kvällskvisten (spel, serier, filmer, myskvällar)? Inte många på denna jord, och av en anledning? Vi människor lever för att njuta helt ärligt. Vad annars gör vi? Bara föröka och leva längre? Därav min syn på kost och sömn. Det ska vara upp och nergångar och någonstans hitta en balans som gör att man kan käka onyttigt med gott samvete, offra timmar på kvällen för att få skratta lite till. Jag har DOCK misshandlat min kropp liiiite för mycket senaste tiden 😂
Så småningom blir det en lugn övergång till en mer hållbar kosthållning samt sova lite mer så jag orkar som förälder ^^
MOTION
Hahaha, tyvärr hade jag en förkylning innan men nu känns det bättre ^^ Har kommit igång lite lätt förra veckan ACTUALLY :)
Har märkt dock att knän, handleder och rygg börjar kännas mer 💣 Så kommer hitta balans med träningen också och försöka jogga mer så kroppen kör ut slaggprodukter oftare. All konditionsträning är bara bra för blodomloppet i kroppen. Att bara pumpa muskler är fan inte hållbart, visst du stärker kroppen men utan bättre syreupptag aka konditionsträning så kommer man förtvina med tiden och sluta träna oftare än om man hade haft ett bättre hjärta och lungor som orkar mer.
Allt är relativt såklart men någonstans är träning ett verktyg i livet, något positivt som får kroppen att ha bättre batteritid och livslängd ^^ Att flåsa i en uppförsbacke på 10 meter är fan inte bra, samma sak med 20 trappsteg.. Ska vi lyssna på kroppen då? Ja det tycker jag! 💓
KREATIVITET
Musik, pyssla, måla, läsa, matlagning etc.. Något som man har för att stänga av då och då är super viktigt.
Lite som en TV på stand-by läge tills du sätter på den igen. Det är super viktigt (och jag kan inte säga det här för ofta) att kunna stänga av ibland istället för att tuffa på och aldrig stanna vid en station.. Det var aldrig menat att vi skulle bli robotar eller maskiner, det är därför vi forskar och gör jobb enklare med robotar och maskiner 💫
Jag har hittat tillbaka till spel samt bokläsningen, riktigt skönt. Musik/instrument är något jag sakta vill komma tillbaka till också, inte bara för min skull men för att sakta introducera det för Elliot (min son) samt framtida barn. Det kommer sakta men säkert 💚
FAMILJ/RELATIONER
Viktigt så ini helvete! 💕
Vet hur lätt det är att låta relationer "rinna ut i sanden" vilket bara det är super toxiskt, ska komma in på det mer sen.. Har man byggt upp en relation så fanns där en mening till att den blev uppbyggd från första början. Varför tog jag kontakt med hen? Vad vill jag få ut av den relationen? etc etc.. Det är lätt att säga "TJA, du jag tar ditt nummer så kan vi höras sen" men slutar oftast i att vi inte hör av varandra alls (90%+ i mitt fall). Det är många som vet hur man spelar pingis, men inte många som faktiskt orkar spela mot en ny "motståndare". Och det är lite där jag hamnade...
Hela min barndom byggdes upp av att folk "behövde" mig. Jag blev uppringd, jag behövde sällan ringa någon annan. Jag byggde en dålig vana att invänta samtal från vänner som till slut försökte dra ut mig (ibland bokstavligen 😅). Mycket hade såklart med min osäkra självkänsla att göra (tyckte mycket om att sitta inne och spela konsolspel) men även lika mycket att bli accepterad som vän. Jag hade redan byggt en spiral av osundheter i min ungdom och det här gjorde inte saken bättre, således blivit en del av mig. Det toxiska är HUR jag tagit ansvar för saker i livet. Är det av intresse så har jag lätt för det (egoism). Om inte, så tar det bra lång tid för maskineriet att komma igång 💀
Vart står jag idag? Kan säga att inte mycket har förändrats men märker att jag spelar över bollen oftare till andra sidan av pingisbordet. Kan med handen på hjärtat säga att det känns så mycket bättre än att inte spela över bollen alls. Det ser bättre ut att spela spelet tills poäng ges än att bara slänga ifrån sig racketen, ge upp. För hur spelet än slutar, så länge jag ger allt i matchen så har jag "vunnit" tekniskt sätt 😇. Jag menar inte att vi måste spela klart varje match men tycker ändå att vi ska ge chans till "motstånd". På så sätt tränar vi inför stora tävlingar där vi verkligen behöver prestera (nya värdiga motståndare).
"Crea diem, breve et irreparabile tempus omnibus est vitae" 💚💪
(skapa dagen, livstiden är kort och oersättlig för alla)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar