Limbo existit

Jag är föräldraledig (22 Augusti - 30 Juni) 😀

- Vad gör jag nu?

Fredrica är i skolan 3-5 dagar i veckan mer eller mindre 😉

- Det känns ensamt, kommer jag käka middag ensam med barnen?

Jag borde vara gladare, kunna slappna av mer 😌

- Har så låg energi, vad gör jag när det är akut?

Kunna känna ett lugn vid måltider, bara vara 😇

- Sitt ner, fötterna på stolen, torka händerna först, har du testat all annan mat förutom majs?

Ta en tupplur och känna sig utvilad, typ så 😪

- Sov gott Elliot, vi ses sen <Celine skriker från andra sovrummet>

- Pappa, pappa, pappa, pappa, pappa <hopp-hopp-hopp-hopp>

Elliot, vi sitter ner i soffan! Hur många gånger ska jag behöva säga det?

Nja...riktigt så har det inte känts, fuck my life 💀

Mina förväntningar blev riktigt krossade, insiktssmäll deluxe..

Jag försöker se framåt, har som sagt aldrig känt mig så matt på barn, låg energi, skit kost så det inte är sant 😡

Det är klart jag vill vara den bästa versionen av mig själv men orkar inte det när jag inte har energin..

- Men Josef det finns bara ursäkter!... Nja...

Utmattad är bara förnamnet, fattar inte hur föräldrar gör det... eller... gör man det bara? Maybe so, min mentala hälsa går på sparlåga just nu.

Elliot är hemma från förskolan, Celine är i någon konstig fas där hon tittar efter mamma 24/7 men mat går ner i alla fall så det är tur det 😅

Har väl känt att det saknas fundamentala saker i mitt liv där jag behöver ta tag i. Saknar en som frågar hur jag mår på riktigt, en som bryr sig bortom alla filter (nej, ingen psykolog).

Ibland känns det som jag går emot varenda atom i min kropp: "Gro skinn på näsan, gå rakryggad, kasta inte pärlor på svin, ge inte din hand då kanske du blir av med en arm" etc...

Jag kan bli mer av någon jag inte vill bli, men vem är jag då? De jag känner minst är de som bryr sig mest, och jag hatar att det är så. En person jag lärde känna var exakt som mig, samma familje-bakgrund, fina värderingar/tankesätt, snäll och omtänksam samt hjärta av guld.

Hur kan det försvinna när jag gjorde min del? Har jag gjort något i mitt förra liv så dålig karma hemsöker mig? Är jag "för snäll"? Vad är "för snäll"? Utnyttjad, hur då? Jag vet att det finns sådana människor där ute.. men det ligger väl i min natur att en sådan person kanske bara är en fiktion, en fantasi... eller kommer jag möta den personen, en gång till? Det återstår att se 🔔

Skeppet var av föga kaliber, dock robusta segel. Kaptenen Ego besitta flerfaldiga ärr, med sikte mot hus av tegel. En dag når han en hamn, överflöd av varor av bästa kvalité. Än så länge får han rodret hålla hårt, låta ödet segla skeppet vidare och forcerat le.

- Josef.J.W -

Amo mea 💓